lördag 24 oktober 2009

f i n i t o



När hjärncellerna radar upp sig
i helt fel ordning
(och jag tänker på fel saker)
kommer vreden
som plötslig åksjuka
och
jag kräks svarta moln av ilska
över
sånt
som redan är fläckigt.


Säger du att jag passar i rött?
Ja, jag trivs med sådant jag kan gömma mig bakom

Typ en låst dörr.
Ett stängt fönster.
En avstängd telefon.

En hemlig dröm?


Med tvivel i både händerna.
Balanserar jag mellan de båda siffrorna
i Moment 22.
(Vaknar med en sjukdom
somnar med en annan.)


Men jag tror inte på kemikalier.

5 kommentarer:

  1. En fantastisk bild, en fascinerande dock ruskig och mardrömslik dikt och ett namn som skär i mitt hjärta. Jo, du passar i rött, är vacker som en italiensk madonna, men är blind. Jag skulle kunna offra mina ögon för att hjälpa dig att se bättre. Kluff

    SvaraRadera
  2. Min Älskade Katti!
    Vad skall jag säga? Vad skall jag göra?
    Kan jag någonsin förstå? Kan jag någonsin hjälpa?
    Kan jag någonsin göra något?

    Jag älskar dig och du har min beundran.
    Du är min vän och jag inspireras av dit fantastiska du! Låt inget komma och ta dig, låt inget göra dig till något du inte är.
    Ge aldrig upp! För du är inte sådan!

    SvaraRadera
  3. knäckande bra dikt... och bild

    SvaraRadera
  4. Kluff!
    Spasibo<3

    Mariell!
    Ja, vad ska jag säga… Du är så himla bra helt enkelt.

    Anonym!
    Tack!
    Och ordvalet avslöjar dig! :-)

    SvaraRadera
  5. det kanske var meningen :)

    SvaraRadera