f i n i t o

När hjärncellerna radar upp sig

i helt fel ordning

(och jag tänker på fel saker)

kommer vreden

som plötslig åksjuka

och

jag kräks svarta moln av ilska

över

sånt

som redan är fläckigt.

Säger du att jag passar i rött?

Ja, jag trivs med sådant jag kan gömma mig bakom

Typ en låst dörr.

Ett stängt fönster.

En avstängd telefon.

En hemlig dröm?

Med tvivel i både händerna.

Balanserar jag mellan de båda siffrorna

i Moment 22.

(Vaknar med en sjukdom

somnar med en annan.)

Men jag tror inte på kemikalier.

Ingenting är verkligt.

20

En vecka äldre - än i måndags

Ett år äldre än igår

När slutar man växa?

Ljus

Var?

Skrik inte så tyst!

veritas

Att ljuga dåligt

- är kanske det enklaste sättet att tala sanning.

Blundar du för det en blind kunnat se?

3, 2, 1, 0!

Jag vill hoppa över imorgon. Helt enkelt.

Ett leende

Vakuum

Och det där som droppar

(är inte vatten).

Det är tiden som gråter

över en förlorad barndom.

För det som har försvunnit

(verkligen försvunnit)

kommer aldrig tillbaka.

Hur du än springer,

vad som än jagar dig,

kan du aldrig rusa ikapp det

som har klättrat över horisonten

och fallit ner på andra sidan.

Och det där som tjuter

(är inte vinden).

Det är kärleken som skriker i någons kropp

i sökandet efter ett hjärta.

(Litet, kallt

och hugget i sten.)